Min äldsta son..

Min äldsta son har aldrig i hela sitt liv haft någon speciell hobby, sak eller leksak som han har riktigt älskat om man bortser från TVspelandet nuförtiden. Det är både lätt och riktigt tråkigt att köpa saker till honom. Lätt för att han blir glad och tacksam för allt han får men inte sådär överlyckligt glad som de flesta andra barn blir när de riktigt vill ha något som de har väntat, längtat och önskat sig så himla mycket för att tillslut få saken. Robin blir somsagt glad och tacksam men efter en dag har han glömt bort den nya saken.

När han var liten gillade, inte älskade utan gillade han Batman, Spindelmannen, Turtles men när han väl fick de sakerna så lekte han inte med de utan höll bara i sakerna, Vi köpte turtlesborg, turtlesbil, batman bil, gubbar osv men nee han lekte inte med de på samma sätt som jag sett andra barn leka med precis samma typ av leksaker, likadant med vanliga leksaksbilar, de satt han mest och tittade på, inte ens några *Bruuum bruuuum* vad jag kan minnas.

Robin vill gärna ha och ha och ha saker, varje dag får jag höra saker han vill ha, saker han vill göra och när han väl får saker eller får göra saker så tappar han intresset fort och ångrar sig, säger att han vill göra den andra saken istället. Robin blir tio år i år men beter sig mer som fjorton-femton år vilket jag tycker känns helt galet och läskigt, när jag var tio år lekte jag fortfarande med Barbie, bilar, lego och när jag ville vara ute så var alltid en vuxen med om jag inte var på innergården till vårt radhus vi bodde i då och då var dörren ut till vägen stängd.

Dagens "yngre" barn verkar få springa ute hur, när och varsomhelst utan en vuxen och de verkar även få göra och bete sig hur de vill för sina föräldrar. Ja visst min son får vara ute själv men på vissa vilkor och det är att vi ska kunna se han från något av våra fönster eller min bror ska kunna se honom från deras fönster och vill han gå till sjukhusparken eller något liknande så ska en vuxen person som jag litar på vara med annars får det vara. Jag litar inte helt på någon förutom min och sambons släkt.



Ännu ett: Jag vet inte riktigt vad jag vill med detta inlägg, bara skriva av mig..

Kommentarer
Postat av: THERESE
2009-06-04 @ 13:36:58
URL: http://bubblekisses.blogg.se/

Jättefin blogg :)

Postat av: Amy
2009-06-04 @ 14:00:27
URL: http://amyyy.blogg.se/MIIRALISMAMMA

Oj, tack för att du sa till,, konstigt, på min sida ser de helt okey ut.. Men de kankse har med o göra med olika upplösning? :)

Postat av: Maria
2009-06-04 @ 14:14:43
URL: http://malabuz.blogg.se/

Jag känner igen mig av det där, när jag va tio lekte jag med barbi och jag hade kalsa osv.. men nu är det party och dom springer rint mer och dom leker inte på samma sätt som vi gjorde. Tor är exakt likadan.. han ska ha och ha och ha men inte leker han värst mycket med det eller så. Tråkigt.

Postat av: Amy
2009-06-04 @ 14:47:37
URL: http://amyyy.blogg.se/miiralismamma

hej igen, skulle du kunna hjälpa mej, kolla på min blogg igen o säg ifall de e bättre? :)

Tack så mycket! :)

Postat av: rebecca
2009-06-04 @ 16:45:43
URL: http://geshiia.blogg.se/

Therese Tack =)

Postat av: nexa
2009-06-04 @ 20:05:52
URL: http://nexas.blogg.se/

Klart det måste vara jobbigt att inte veta vad barnet är intresserat av!

Försök att inte ge honom något alls på en månad, och säg att det beror på att ni inte vet vad han verkligen gillar. Låt honom själv få tänka ut något, och ge dig två listor. En på saker han vill ha, med speciella figurer om det är så, och en med olika saker han vill testa, typ ridning, golf, fotboll eller kanske ett musikinstrument?

Låt HONOM stå för tänkandet, för det är väl ändå han som ska vilja saken?



Vad gäller att ungar idag får växa upp mycket fortare än vi gjorde.. jo, det håller jag med om, men det finns ju också andra möjligheter att hålla kontakt med varandra idag, varenda unge som passerat åtta år har ju egen mobil idag, kanske är det ett av skälen till att man "vågar" mer idag, och släpper dem på cykel eller till fots med vänner o andra rätt vad det är.

Jag kan ju själv tycka att en tioåring bör klara sig till och från affären ensam, liksom till och från skolan själv på cykel eller gående (det fick jag i alla fall) och med en mobil som har ett kontantkort så kan man i alla fall alltid NÅ sitt barn, med Parlino Frinummer (kostar 19 kr i engångsavgift) kan man aktivera ett valfritt hemnummer som man ringer till gratis oavsett pengar finns eller inte, vilket jag tycker är bra. Man får prata gratis i 15 timmar per månad innan det börjar kosta, 69 öre per minut. (Men jag har aldrig lyckats förbruka de 15 timmarna som jag har till mina föräldrar, trots att de pratar med Lucas varje dag)Mer info på parlino.se

/Jessica


- Ödsla inte tid på att vara elak!
- Vill du tipsa om en tävling? Gör det HÄR!!
- Jag blir jätteglad av kommentarer. :)
- Glöm inte att länka din blogg så jag kan läsa den också.
- Svar på din kommentar hamnar här om det är ett svar till inlägget.


Missa inga nya blogginlägg - prenumerera med Bloglovin!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback